Kungörelsedelgivning: när mottagaren inte går att nå
Kungörelsedelgivning är den sista utvägen i delgivningslagen (2010:1932, 47-51 §§). Den används när en person eller ett bolag inte går att nå på annat sätt, och innebär att handlingen hålls tillgänglig hos myndigheten samtidigt som ett meddelande kungörs. Beslutet fattas av domstolen eller myndigheten, inte av parten och inte av stämningsmannen.
Förutsättningar
Kungörelsedelgivning får normalt beslutas när
- mottagaren saknar känd adress och det inte har gått att utreda var hen finns,
- mottagaren håller sig undan och andra delgivningsformer har försökts utan resultat, eller
- delgivning ska ske med en obestämd krets, till exempel okända delägare i ett dödsbo.
Domstolen vill se att tidigare steg faktiskt har prövats. Det är därför dokumentationen från en förordnad stämningsman har betydelse: den visar vilka adresser som kontrollerats, vilka försök som gjorts och vid vilka tidpunkter.
Så går det till
| Steg | Vad som händer | Normal tid |
|---|---|---|
| 1 | Delgivningsförsök dokumenteras och adressutredning genomförs | 2 till 5 veckor |
| 2 | Begäran om kungörelsedelgivning lämnas till domstolen eller myndigheten | Samma dag |
| 3 | Beslut fattas | Dagar till veckor |
| 4 | Meddelande kungörs och handlingen hålls tillgänglig | Kungörelsetid enligt beslutet |
| 5 | Delgivning anses ha skett | Två veckor efter beslutet, om inget annat anges |
Varför utredningen är avgörande
En begäran som bara säger att mottagaren inte har svarat brukar inte räcka. Underlaget bör innehålla
- kontroll mot folkbokföringen, och mot Bolagsverket för juridiska personer,
- samtliga adresser som prövats, med källa,
- datum, klockslag och plats för varje försök,
- eventuella uppgifter från grannar, arbetsgivare eller fastighetsägare, och
- en slutsats om varför ytterligare försök bedöms utsiktslösa.
Det är precis den redovisning en förordnad stämningsman lämnar när ett uppdrag inte kan slutföras.
Skillnaden mot spikning
Spikning innebär att handlingen lämnas i eller vid bostaden när mottagaren är lokaliserad men undanhåller sig. Kungörelsedelgivning används när mottagaren inte ens går att lokalisera. Spikning beslutas av stämningsmannen inom uppdraget, kungörelsedelgivning beslutas av domstolen eller myndigheten.
Rättsverkan och risker
Kungörelsedelgivning är giltig delgivning, men den bygger på en presumtion att mottagaren kunnat ta del av handlingen. Det innebär en förhöjd risk för återvinning eller överklagande i efterhand om mottagaren senare kan visa att hen inte fick kännedom i tid. Av det skälet är det nästan alltid bättre att först uttömma personlig delgivning.
Vanliga frågor
Kan jag begära kungörelsedelgivning direkt? Nej. Andra delgivningsformer ska normalt ha prövats först, och du behöver kunna visa det.
Hur lång tid tar hela förfarandet? Räkna med några månader från första delgivningsförsöket till att delgivning anses ha skett.
Gäller kungörelsedelgivning för utländska handlingar? Frågan avgörs av den domstol eller myndighet som handlägger målet. I gränsöverskridande mål prövas den mot EU:s delgivningsförordning eller Haagkonventionen.
Vad kostar det? Själva kungörelsen hanteras av myndigheten. Kostnaden ligger i det föregående delgivningsuppdraget och adressutredningen.
Kan ett bolag kungörelsedelges? Ja, om bolaget saknar nåbar företrädare och adressutredningen är uttömd. I praktiken går det ofta att i stället delge en styrelseledamot personligen.